Skriva projektarbete

När du ska skriva ett projektarbete som till exempel gymnasiearbetet finns det hjälp att få i biblioteket. Här kan läsa mer om hur du kan gå till väga.

Litteratur

Det finns många böcker på biblioteket om att skriva projektarbete. Här är några:

• ABC i projektarbete – en praktisk handbok av Sten Albertsson.
• Projektarbete – från idé till slutprodukt av Anna-Karin Göthberg, Peter Habbe och Rickard Karlsson.
• Projektboken – konsten att genomföra projektarbeten av Bengt-Arne Bengtsson och Hans Bengtsson.

Idéskiss

Tre grundläggande frågor som du bör ställa dig innan du börjar är dessa:

• Ska du genomföra ditt projektarbete enskilt eller i grupp?
• Vilka ämnen kan du välja för ditt projektarbete?
• Vem ska vara din handledare?

Projektplan

I din projektplan ska du kunna besvara följande frågor:

• Vilket ämne har du valt?
• Vad är det du ska göra?
• Hur ska du gå till väga?
• Hur ska resultatet redovisas?
• Hur ska den skriftliga presentationen utformas?
• När ska de olika delarna vara färdiga?

Arbetsmetod

Sedan är det dags att börja arbeta med själva undersökningen/genomförandet. De vanligaste arbetsmetoderna är:

• Källkritik
• Textanalys
• Argumentationsanalys

Du kan också göra egna undersökningar och då kan du använda dig av:

• Intervju
• Enkät
• Deltagande observation

Redovisning

När du är klar med ditt projektarbete ska du presentera eller redovisa det. Följande arbetsmoment ingår:

• Presentation av din uppsats
• Du opponerar, vilket innebär att du läser en uppsats av en klasskompis och granskar för och nackdelar i hens uppsats
• Du gör en skriftlig redovisning av din arbetsprocess med utgångspunkt i loggboken
• Du utvärderar ditt arbete

FÖRDJUPNING

Läs vidare för lära dig ännu mer om hur du kan jobba med projektarbeten.

Perspektiv

Exempel på perspektiv:

• Makro- eller mikroperspektiv
• Psykologiskt eller sociologiskt perspektiv
• Kön, klass eller etnicitet
• Tid, rum, jämförande

Syntes

Du gör en syntes, vilket innebär att du tolkar och drar slutsatser av din undersökning. Följande frågor kan vara till din hjälp:

• Vad betyder informationen?
• Hur hänger delarna ihop?
• Kan man se resultatet på något annat sätt?
• Har du uppnått syftet med din undersökning?

Metod

Mer om källkritik, textanalys och argumentationsanalys:

Källkritik innebär att du bedömer textens ursprung och dess trovärdighet. Hur har den som skrivit texten fått sin kunskap? Har källorna du använder rätt innehåll?

I en textanalys fokuserar du på innehållet i en text. Du reder ut textens olika delar, granskar dem och förstår dem i sitt sammanhang. En textanalys består av fyra delar: fakta, teori, värdering och åtgärd.

• Fakta är påståenden beskrivningar av verkligheten som går att kontrollera. Vilka fakta finner du i texten? Går det att kontrollera de fakta du hittat, t ex genom att se om du hittar samma fakta i någon annan källa (text)?
• Teori är ett sätt att försöka förklara varför något är på ett visst sätt. Vilken eller vilka teorier hittar du i texten? Hittar du liknande teorier i flera av dina källor? Hittar du någon teori som tydligt viker av från övriga? Kan du redan nu fundera över vilka teorier som du kan köpa eller förkasta? Vad tänker du själv om det du har läst, finns det några relevanta alternativa teorier?
• Värderingar grundas på fakta, teorier och inte så sällan på känslor och moralisk övertygelse. Vilka värderingar kommer till uttryck i texten? Finns det värdekonfikter? D v s står olika värderingar emot varandra?
• Åtgärder är handlingar som föreslås i syfte att nå ett visst mål, allså förslag på hur man gör för att försöka lösa ett problem. Vilken åtgärd finns i texten? Hittar du förslag på olika åtgärder för att lösa samma problem? Vem ska genomföra de föreslagna åtgärderna och hur ska det gå till? Är det rimligt?

Argumentationsanalys är en argumenterande text möter du ofta i debattartiklar. Det är en text där författaren tydligt uttrycker en åsikt oh anger skäl för sitt tyckande. För att analysera en sådan text delar du in din analys i tre steg: tes, argument och motargument.

Tes är författarens åsikt som hen vill argumentera för. Författaren vill lägga fram argument för sin tes, hen lägger fram skäl som ska övertyga läsaren att hen har rätt i sin åsikt. När du undersöker argumenterande texter stöter du på motargument, motståndarsidans argument.

Stegmetod:

• Sök upp tesen: Vilken är författarens åsikt? Vad är det författaren vill säga med sin text?
• Granska argumenteringen: Vilka är författarens argument för sin tes? Tar författaren upp några motargument?
• Bedöm argumenteringen: Är argumenten relevanta? Vilken typ av argument rör det sig om – är det ett sakligt påstående (fakta) eller ett värdeomdöme? Saknas det något i argumenteringen?
• Undersök språket: Avslöjar stilen om författaren vänder sig till en viss grupp människor, t ex glesbygdsbefolkning eller storstadsbor? Upptäcker du värdeladdade ord i texten? Hur påverkar de argumentationen?