Om kunskap

Mycket av det som vi lär oss lär vi oss utanför skolan, till exempel hur vi ska bete oss mot varandra, hur man löser tekniska problem eller hur man gör när man lagar mat. Det kallas för informellt lärande och är ett vardagligt lärande som är en del av vår kultur. Det formella lärandet, till exempel att lära sig läsa, räkna, skriva eller att lära sig ett språk, är det som vi lär oss i skolan.

Lusten att lära finns hos alla människor. Det finns olika inlärningsstilar, sätt som beskriver hur vi lär oss saker. Vilken typ av undervisning som en elev bäst tillgodogör sig varierar från individ till individ. När en lärare undervisar kan hen göra det genom att göra en kemisk laboration, föreläsa och be eleverna ta anteckningar, låta eleverna ha rollspel, ha ett skriftligt prov, visa en film som man sedan pratar om, ställa frågor och be om svar. Läraren kan också använda sig av berättelser.

I Lascaux i nordvästra Frankrike finns det grottmålningar som gjordes för cirka 20 000 år sedan. En kan tolka dem som jakthistorier eller som stöd för minnet då människor berättade för varandra. När skriften uppstod för 5000 år sedan medförde det att människan kunde se sina tankar utifrån och det abstrakta tänkandet utvecklades, vilket gynnade vetenskap, teknik och samhällsutveckling.

Det som händer i en lärprocess är att informationen går från en sändare till en mottagare. För att informationen ska övergå i kunskap måste mottagaren förstå och ta tillvara på informationen. Hen ska kunna tolka, värdera, relatera till och resonera kring det hen tar emot. Kunskap är information som tolkats, värderats och satts in i ett sammanhang.

Nyfikenhet och motivation är viktiga drivkrafter för att lära sig något. Våra känslor har också betydelse i våra inlärningsprocesser. Filosofen Martha Nussbaum argumenterar för att ett förnuftigt beslut inte kan fattas utan emotionellt engagemang och att emotionerna stödjer det rationella tänkandet. Utan känslomässig värdering av olika handlingar och deras konsekvenser har vår vilja ingen riktning.

Psykologen Jerome Bruner skriver om viljan att lära som är medfödd och består av:

• Nyfikenhet: Människans naturliga nyfikenhet är stark redan från födseln.
• Kompetens: Det finns en grundläggande vilja att visa att man kan något och klarar av något.
• Ömsesidighet: Människor tycker om att uppnå mål tillsammans med andra.

För att klara av dina studier måste du ha tid och ork att omvandla informationen till kunskap. Det kan till en början kännas motigt men har du tagit dig över tröskeln en gång så blir det lättare nästa gång. Då vet du hur du ska göra och du är inne i en positiv process. Du kan ta hjälp av dina klasskompisar, genom att ni tillsammans diskuterar det ni lärt er under en lektion och ni är såklart välkomna till biblioteket. Ni kan fråga er lärare om det är något ni inte förstår. Personalen på biblioteket hjälper er gärna med att hitta fler källor än kurslitteraturen om ni vill undersöka ett ämne ur olika perspektiv eller har en fråga om ja, vad som helst. Det finns böcker om studieteknik och hur man kan göra för att må bättre om man känner sig stressad eller mår dåligt. Hur du mår är viktigt, både för att du är viktig och för att dina studier är viktiga.